När Tullgarnsbron invigs i april byter den del av Ulleråkersvägen som löper längs med Studenternas IP till Sleven Säfwenbergs väg.
– Att kommunen valt att döpa en gata efter Sven ”Sleven” Säfwenberg är logiskt med tanke på att gatan passerar en idrottsplats, skriver Upsala Nya Tidning.
Sven ”Sleven” Säfwenberg (1899-1950) är en av Sveriges största bandyprofiler genom tiderna. Under sin långa karriär vann han SM-guld med IFK Uppsala sju gånger och 1933 tilldelades han, som ende bandyspelare någonsin, Svenska Dagbladets Bragdguld “för lysande ledarskap av IFK Uppsalas bandylag”.
Sleven spelade i början av sin långa karriär för både IFK Uppsala och IK Sirius. När han till sist tvingades välja föll valet på IFK. Med den definitiva övergången till Uppsala-Kamraterna övertog han inte bara målvaktsrollen från Seth Howander, utan också dennes benskydd och gamla skolmössa. Skydden, mössan och en sliten gammal ylletröja kom att bli Slevens främsta attribut. Han använde dem under varje match under hela sin karriär i IFK!
Som 16-åring vaktade han 1915 målet i sin första av sammanlagt nio SM-finaler. IFK vann och Sleven blev den yngste spelaren att vinna SM-guld i bandy. Efter ytterligare fem mästerskapstitlar på sex år var IFK:s storhetstid över, men det skulle komma ytterligare en. När IFK åkte ur högsta serien 1931 planerade Sleven för att åter göra IFK till ett topplag och under hans ledning blev laget svenska mästare på nytt 1933. För denna insats tilldelades han Svenska Dagbladets Bragdguld. Året därpå var IFK åter i final, men förlorade då i omspelet mot Slottsbrons IF. Med detta avslutades Slevens framgångsrika karriär.
Sleven hann med att spela 15 landskamper, vilket var väldigt mycket mot bakgrund av att det i regel endast spelades en enda landskamp per år. Han var dessutom med om att vinna EM i ishockey 1921!
Efter bandykarriären blev Sleven bandybollsfabrikör och ”Slevenbollen” blev den mest använda i landet.
Som person sägs han ha varit mer än normalt skrockfull. Varje match föregicks av särskilda ritualer och varje avsteg från rutinerna varslade om kommande olyckor för laget. I Slevens fall var det den berömda skolmössan som var nyckeln till framgång och den skulle helst sättas på huvudet när han lämnade hemmet för att bege sig till matchen. Den fick under inga omständigheter tas av (och helst inte ramla av) förrän matchen var färdigspelad.
Vid ett tillfälle, då IFK Uppsala spelade en match i Helsingfors, kom självaste riksföreståndaren och generalen Mannerheim ut på isen före matchen för att hälsa på spelarna. Alla utom Sleven blottade väluppfostrat sina huvuden. Sleven klarade sig ur knipan genom att göra honnör!
Fotografi: Sleven mottar Svenska Dagbladets bragdmedalj för ”lysande ledarskap av IFK Uppsalas bandylag” 1933.